Något lysande...
...stort och gult väckte mig denna morgon. Efter en stund insåg jag att det var våran efterlängtade sol som valt att visa sig just denna dag, och en timme senare var vi iväg med siktet inställt på högterrängen. Eftersom jag är inte kan åka och Abbe är lite småskadad han också, så sökte vi inte kickerställen utan tänkte försöka hitta lite fysiskt snällare åkning istället, vilket vi ganska snabbt också gjorde. Snön var riktigt bra på sina platser faktiskt, och både Simon och Abbe fick några rediga åk som lyckades fastna på min språjtans nya EOS550D (min XHa1 är fortfarande på rep).
Men även soliga dagar som denna har skuggsidor. Simon överskjöt och överspann ett gap mellan två drivor vilket slutade i ett tånyp i skorpionstil som resulterade i ett trasigt ledband. Sex veckor borta blir han trodde läkarn. Vi hoppas givetvis på snabbare rehab så att han kan strimla och knäcka slask i slutet av säsongen. Vilket jävla gäng vi är alltså, inte många krigare kvar på slagfältet nu.
simon i ett av dagens finaste åk, när han fortfarande var hel...
Snörök signerad Albert Björnström
Abbe slidar en av dagens många windlips
Sista åket...
Dagen får sammanfattas som en både bra och dålig dag. Hoppas vi får se mer av solen under veckan.
Fridens!
/Vicky D
Kommentarer
Trackback
